Redovisningsbloggen

En blogg om redovisning, skatter och annat livsnödvändigt

Archive for the ‘Uncategorized’ Category

Räntor på skattekontot

leave a comment »

I min nya deal med informativa inlägg, tänkte jag kort gå igenom vilka räntor vi betalar till Skatteverket.

Deklarationscykeln

Först en kort repetition av deklarationscykeln, som jag gick igenom i förra inlägget. Vi tar inkomståret (ink) 2008 som exempel (inkomståret är, öh, året du har inkomster). För ink 2008 deklarerar man taxeringsåret (tax) 2009, dvs året då inkomsten taxeras (skattas). När man pratar om tax 09 menar man alltså ink 08.

Som bekant ska deklarationen vara inne senast i början av maj 2009. Sedan får man sitt slutskattebesked nån gång under hösten 2009, lite beroende på hur komplicerad deklaration man har. De sista skickas ut i början av december.

I slutskattebeskedet står det hur stor din totala skatt blev i slutändan, hur mycket SKV redan fått in i form av avdragen skatt på lön/ränta/utdelning, fyllnadsinbetalningar från dig etc, samt differensen däremellan. Om SKV fått in för mycket skatt får du skatteåterbäring, vilket brukar landa på ditt skattekonto ungefär samtidigt som slutskattebeskedet. Om SKV fått in för lite skatt får du kvarskatt/restskatt och denna ska vara inbetald inom några månader – för slutskattebesked i december, senast i mars 2010.

Med andra ord, om du kan låta bli att betala in tillräckligt mycket skatt under inkomståret, kan du ”låna” skattepengarna av SKV upp till två år efter inkomsttillfället. Det gäller bara att komma ihåg det så det inte blir en kalldusch när slutskattebeskedet kommer.

Ränteberäkning

Är detta då ett räntefritt lån? Nej, inte riktigt. Du debiteras kostnadsränta för din kvarskatt och räntan är dessutom inte avdragsgill. Hur räntan beräknas är lite knivigt. Skatteverket jobbar med tre olika räntenivåer, som alla är knutna till en s k basränta. Basräntan är fr o m 1 feb 2009 1% (se notis om detta nedan).

  • Låg kostnadsränta är lika med basräntan, dvs i feb 09 1%
  • Mellan kostnadsränta är 125% av basräntan, dvs i feb 09 1,25%
  • Hög kostnadsränta är basräntan + 15%-enheter, dvs i feb 09 16%

Och när börjar då räntan räknas på den slutliga skatten? Häng med nu…

  • På de första 20 000 kr beräknas låg kostnadsränta fr o m 5 maj 2009, fram till förfallodagen/betalningsdagen
  • På nästa 10 000 kr beräknas låg kostnadsränta fr o m 13 feb 2009, fram till förfallodage/betalningsdagen
  • På resten (utöver 30 000 kr) beräknas mellan kostnadsränta fr o m 13 feb 2009, fram till förfallodagen/betalningsdagen

Om du inte betalar skatten senast förfallodagen, ändras ränteberäkningen:

  • På de första 10 000 kr beräknas låg kostnadsränta från förfallodagen tills betalning sker
  • På resten beräknas hög kostnadsränta från förfallodagen tills betalning sker

Låna pengar av Skatteverket

Om detta är räntor du kan leva med och du är i behov av likviditet, kan du utnyttja kvarskatten till att låna pengar av Skatteverket. Skatteavdrag på lön är inte så mycket att göra åt. Men som egen företagare kan du se till att hålla nere prelskatten snarare än hålla upp den och sedan inte fyllnadsinbetala direkt efter inkomstårets slut. Andra inkomster, som t ex aktieutdelningar i fåmansföretag och reavinster på aktier, är du själv ansvarig för att fyllnadsinbetala och det gör du ju när du vill.

Om du å andra sidan får skatteåterbäring får du en skattefri intäktsränta på 45% av basräntan, men den är så liten att den knappt är värd att nämna.

Unik situation 2009

Nu under våren 2009 inträdde en lustig situation, då Skatteverket den 1 april sänkte basräntan till 0%. Detta skulle innebära att intäktsräntan samt låg- och mellanräntan också skulle vara 0%, dvs att all kvarskatt skulle vara räntefri (fram till förfallodagen, såklart). Regeringen har dock lagt ett förslag om att åtminstone mellanräntan alltid ska vara minst 1,25% – detta för att undvika en situation där absolut ingen i riket fyllnadsinbetalar, vilket skulle kunna ställa till det lite för statskassans likviditet.

Written by Redovisningskonsult

1 maj 2009 at 13:18

Publicerat i Skatter, Uncategorized

Tagged with , ,

Skattebetalningscykeln

leave a comment »

Jag har inte gjort så många rent informativa inlägg här på bloggen, men i brist på underfundigheter ska jag kanske börja med det. Tänkte göra en kort dragning av något jag kallar skattebetalningscykeln, dvs hur och när våra skatter betalas till Skatteverket.

Vilka skattesubjekt?

Jag tänkte hålla mig till företagare av olika slag. Skatterna betalas i ungefär samma cykel oavsett vilken bolagsform man har.

Inkomstdeklarationer och slutskattebesked

För alla gäller att inkomster intjänas under inkomståret (vi tar 2008 som exempel) och deklareras under taxeringsåret (som då blir 2009). Har man AB och brutet räkenskapsår är inkomståret det år då man gör bokslut. Nån gång i nov/dec taxeringsåret får man sitt slutskattebesked som säger vad den totala skatten blev, hur mycket man redan betalat in och om det blir skatteåterbäring (man har betalat in för mycket) eller kvarskatt (man har betalat in för lite). Kvarskatten ska hursomhelst sedan betalas några månader senare, allra senast 12 mars 2010. Dessa datum infaller några månader tidigare för icke-företagare.

Preliminärskatt

Kan man då vänta med att betala all sin skatt till mars andra året efter inkomståret? Mja, till viss del, men Skatteverket vill helst att man betalar in så mycket som möjligt under själva inkomståret, s k preliminärskatt (eller preliminär F-skatt). Preliminärskatten för inkomståret 2008 betalas normalt i tolv lika delar och förfaller varje månad samtidigt som uppbörden och momsen (dvs den 17 jan & aug samt den 12:e i övriga månader). Dock betalas prelskatten under perioden feb 2008 till jan 2009 – man kan säga att den betalas en månad i efterskott. SKV tycker om att säga att den ”följer uppbörden”, som om det skulle göra allt supertydligt.

Prelskatten baseras på en preliminär självdeklaration som företagaren fyller i. SKV vill helst att man skickar in denna senast 30 november året innan inkomståret, för den ska kunna ligga till grund för betalningsplanen för prelskatten, som skickas ut i januari. Om SKV inte fått en prelskattedeklaration att basera prelskatten på, gissar man istället med ledning av tidigare år, egna antaganden, vädret och gud-vet-vad. Man kan hursomhelst skicka in en ny prelskattedeklaration hur många gånger man vill under inkomståret, varvid prelskatten justeras.

Fyllnadsinbetalningar

Så om man betalat prelskatt under inkomståret men i slutet av året inser att man betalat in alldeles för lite – är det bara att vänta in kvarskatten då? Tja, jag skulle faktiskt rekommendera det, med tanke på de låga räntorna på skattekontot. Men många gillar att ”bli av med” skatten så snabbt som möjligt och då kan man fyllnadsinbetala. Det gör man helt enkelt genom att betala in pengar på sitt skattekonto. Man bör dessutom skicka in en speciell blankett till SKV där man talar om varför man skickat pengar till dem. Det kan blir lite förvirrat på skattekontot annars, om man har otur.

Tre sätt att betala in skatt

Man betalar alltså in sin skatt i upp till tre olika omgångar:

  1. Som prelskatt under inkomståret (2008 i vårt exempel)
  2. Som fyllnadsinbetalningar, under inkomståret eller mer vanligt nånstans mellan inkomstårets slut och slutskattebeskedet (jan-nov/dec 2009)
  3. Som kvarskatt (senast 12 mars 2010)

Slutlig skatt (total skatt)

Vad ingår i den slutliga skatten för en företagare? Här varierar det lite beroende på bolagsform.

  • Enskilda näringsidkares slutliga skatt är ett hopkok av privata skatter av olika slag samt skatter på företagandet, närmare bestämt inkomstskatt på inkomst av näringsverksamhet, sociala avgifter, ev skatt på räntefördelning, ev expansionsfondsskatt mm. Om företagaren har årsmoms ingår även denna i den slutliga skatten.
  • Handelsbolagsdelägare har samma situation som enskilda näringsidkare, med undantaget att momsen sköts av handelsbolaget.
  • Aktiebolags slutliga skatt består oftast bara av bolagsskatt på vinst och särskild löneskatt på pensionskostnader. Vid årsmoms ingår även momsen.

Strategier

Möjligheten att till viss del styra när man betalar in sin skatt gör att man kan låta SKV finansiera sin verksamhet genom att helt enkelt betala sin skatt så sent man kan. Det debiteras ränta på kvarskatt från 12 februari taxeringsåret, men den är rätt blygsam (se mer i kommande post om räntor på skattekontot). Kruxet är såklart att SKV helst vill ha in så mycket som möjligt i prelskatt. Till viss del kan man alltså styra detta själv med hjälp av prelskattedeklarationen, men om du visar en miljon i vinst varje år, finns det en gräns för hur länge SKV kommer att acceptera att du nollar prelskatten. Om ni förstår vad jag menar.

Written by Redovisningskonsult

1 maj 2009 at 13:11

Nya regler i budgetproppen

leave a comment »

Regeringens budgetsproposition innehåller lite smått och gott som jag tänkte kommentera:

Bolagsskatten sänks från 28 % till 26,3 % fr.o.m. 2009.

Jahapp, det är väl bra antar jag. Tror inte att det kommer att revolutionera vardagen (eller plånboken) för Sveriges alla småföretagare, men jag förstår hur vi måste hålla oss konkurrenskraftiga internationellt sett för att få företag att betala sin skatt här i Sverige. Fair enough.

Expansionsfondsskatten för enskilda näringsidkare sänks också från 28 % till 26,3 %. Sänkningen omfattar även redan gjorda avsättningar.

Makes sense. Expansionsfonden för enskilda (och HB) är ju ett sätt att ”härma” aktiebolags sätt att betala bolagsskatt på vinster men sedan lämna kvar dem i bolaget. Men vänta nu, det omfattar även redan gjorda avsättningar. Betyder det att om jag en gång betalat 28% skatt på expansionsfonden, får jag bara tillbaka 26,3% när jag tar fram den igen!? Ouch!! Men visst, jag förstår att det skulle vara praktiskt rätt krångligt att göra det på annat sätt (två olika exp.fonder?) och så himla mycket pengar är det kanske inte.

De sociala avgifterna sänks med en procentenhet, d.v.s. arbetsgivaravgifterna till 31,42 % och egenavgifterna till 29,71 % fr.o.m. 2009.
Nedsättningen av socialavgifter och allmän löneavgift för ungdomar utvidgas fr.o.m. 2009 till att gälla alla som vid årets ingång är högst 25 år. Samtidigt görs nedsättningen större så att arbetsgivaravgifterna blir 15,49 % och egenavgifterna 15,07 % för dem som omfattas.

Visst, det köper jag. Även om det sägs att soc:en inte är en särskilt effektiv skatt att sänka (dvs det skapar inte så många fler jobb), är det positivt att det blir billigare att anställa.

De s.k. 3:12-reglerna (skatteregler för fåmansföretagare) ändras. Det maximala löneuttagskravet sänks från 15 till 10 inkomstbasbelopp och schablonbeloppet höjs från 2 till 2,5 inkomstbasbelopp fr.o.m. 2009.

Visst, fler steg i rätt riktning. Men å andra sidan, 3:12 har nu ändrats i princip varje år de senaste 4-5 åren. Det är svårt nog för oss skattekonsulter att hålla reda på ändringarna, ännu mer så för vanliga företagare. Vad gäller 3:12 tycker jag bara: ta bort skiten! (OK, det krävs kanske ett mer utarbetat förslag än att ”ta bort skiten”, men på sikt måste eländet bort.)

Direktavdrag för inventarier vars anskaffningsvärde understiger ett halvt prisbasbelopp, d.v.s. 21.400 kr 2009.

Visst, jättebra. Att sitta och föra anläggningsregister över småinventarier känns onödigt.

Skatteplanering via handelsbolag genom underprisöverlåtelser och nedskrivning av lagerandelar i byggsektorn stoppas.
Skatteplanering med hjälp av ränteavdrag inom intressegemenskaper förhindras, utan att man därigenom förhindrar eller försvårar normal näringsverksamhet.

Trots att jag själv är något av en skattesnubbe tycker jag faktiskt att avancerade manövrar som inte har något annat skäl än att trolla bort skatt inte bör tillåtas. Så detta är bra.

Lönegränsen för uttagsbeskattning av moms för vissa fastighetstjänster som utförs av en fastighetsägare i egen regi på egen fastighet föreslås höjas från 150.000 kr till 300.000 kr.

Visst, det finns nån slags logik i det där med uttagsbeskattning på eget arbete på egen fastighet. Men samtidigt känns det väldigt konstigt. Så jag köper ändringen.

Andra reaktioner

Som vanligt kommer reaktionerna på den här typen av förslag i två grupperingar:

1. Företagarrepresentanterna tycker alltid att liknande åtgärder principiellt är bra, men alldeles för lite. Man vill ofta att mycket mer skulle göras och kanske ibland att fokus ska läggas på andra saker.

2. Oppositionen tycker som vanligt att allt är skit men lyfter ofta fram en eller två punkter som är lite mindre skit än resten, bara för att inte verka för gnälliga. Är det bara jag som tycker att på samma sätt som borgarna är lite otränade på att leka regering, är sossarna om möjligt ännu mer obekväma i rollen som opposition?

Effekter på företagande

Jag vet ärligt talat inte. Jag har följt debatten om att gynna företagande med åtminstone ett halvt öra de senaste femton åren och är fortfarande inte på det klara med vad som faktiskt främjar företagande (förutom get-rich-quick-möjligheten under IT-boomen då). Jag menar, med Sveriges skattetryck, jantelag och attityd mot misslyckande och konkurser, borde vi ha betydligt mindre företagande än vi faktiskt har. Nån som har nån teori om varför vi trots allt startar företag?

Written by Redovisningskonsult

30 september 2008 at 12:26

Publicerat i Uncategorized

Moms på lokaluthyrning i 2:a hand

with 3 comments

Tänkte dela med mig lite erfarenheter av det här obskyra ämnet, efter att ha stångats lite med Skatteverket och momsexperter förra året.

Bakgrund

All lokaluthyrning är per definition momsfri, dock finns möjligheten att frivilligt momsregistrera uthyrningsverksamheten, varvid momsplikt inträder för lokaluthyrningen (obs, ej bostäder) liksom motsvarande avdragsrätt för ingående moms på kostnader för uthyrningen. Om man har en fastighet med både momspliktiga utrymmen (lokaler) och icke momspliktiga (t ex bostäder) räknar man ut en jämkad avdragsrätt på ingående moms på kostnader som gäller gemensamma ytor (t ex trappuppgång), proportionerligt efter ytan. Varje gång som ytor ändrar karaktär (om-/tillbyggnationer) ska en ny anmälan skickas in.

Momsregistrering ofta en no-brainer

Regeln är uppenbarligen designad för fastighetsägare, men den gäller för all lokaluthyrning, även när du hyr ut en endaste liten kontorsplats i ditt kontor i andra hand. Och det är i det fallet som det blir lite knepigt. Om du är momspliktig i övrigt (och därför drar momsen på din hyra och andra kostnader) är det en no-brainer att regga uthyrningen för moms – annars får du ju inte dra ingående momsen på den delen av hyran som avser ytan du hyr ut i andra hand. Följden blir att du måste ta ut 25% högre hyra för att täcka dina kostnader, än vad en momsreggad uthyrare måste göra. Dessutom blir din avdragsrätt jämkad på ingående moms på gemensamma kostnader för hela företaget. Bättre att momsregga, alltså.

Korrigering stökigt

Om man lägger på moms utan att vara momsregistrerad, och sedan vill/måste korrigera detta retroaktivt, blir det rätt stökigt. Dels måste du kreditera tidigare hyresfakturor och skapa nya. Dina skattedeklarationer måste rättas bakåt. Dessutom har ju andrahandshyresgästen felaktigt dragit av sin ingående moms, vilket kan slå tillbaka på denne. Man är nämligen skyldig att kontrollera att en fakturautställare gör rätt på sina fakturor (lite sjukt, jag vet). Så även andrahandshyresgästen måste korrigera momsen bakåt. Tänk då om du har t ex tio andrahandshyresgäster – många korrigeringar blir det…

Problem med momsregistrering av andrahandsuthyrning

Så momsreggning från första början verkar vara en bra idé. Men när vi pratar om att momsregga andrahandsuthyrning, uppstår några problem.

Få känner till regeln: De flesta som hyr ut en kontorsplats i andra hand är inte fastighetsägare eller redovisningskonsulter och känner helt enkelt inte till regeln om momsregistrering. De flesta betalar moms på sin hyra och tar för givet att de därför ska lägga på moms på andrahandshyran, vilket ju känns logiskt. Så de gör fel utan att veta om det.

Beräkning av ytan: Ofta hyr man ut en kontorsplats, snarare än en bestämd yta. Hur ska du då ”översätta” det till ett visst antal kvadratmeter? Svaren jag fått från SKV har varierat från att man ska uppskatta, att man ska mäta den faktiska ytan som arbetsplatsen upptar, att man överhuvudtaget inte kan momsregga ”ej avskiljda ytor” (=inga väggar) eller att de helt enkelt inte vet. Jag körde på att mäta upp ytan och det godkändes.

Förändringar: Fastighetsägare ändrar sina uthyrbara ytor kanske max en gång per år. Men säg att du har fyra lediga skrivbord och hyr ut tre av dem, men inte hittar en hyresgäst för det fjärde. Det fjärde bordet använder du därför själv som ”extraplats” så länge. Då ska du momsregga de tre skrivbordens ytor. När du sedan hittar en fjärde hyresgäst måste du ändra din momsreggning. Om en hyresgäst sedan lämnar en månad senare, måste du ändra tillbaka igen. Tänk dig också att varje ärende kan ta upp till fem månader i handläggning (har hänt mig). You do the math…

Kan inte ske retroaktivt: De flesta registreringärenden hos SKV kan ske retroaktivt, inom vissa gränser. Med frivillig momsregistrering går detta dock inte. Det står i lagen, är benhårt och kompromisslöst. Det kan alltså bli svinigt dyrt att missa detta under en längre period. Tänk dig att du hyr ut platser under ett år, drar momsen på hela din hyra och lägger på moms på andrahandshyran. Plötsligt upptäcker du att du inte är momsregistrerad. Du får tillbaka utgående moms som betalats in till SKV för uthyrningen, men den lär du behöva betala vidare till andrahandshyresgästerna. Dvs om du inte lyckas sälja in till dem att hyran just gick upp med 25% retroaktivt ett år tillbaka. Samtidigt måste du betala tillbaka till SKV all ingående moms du dragit för den uthyrda ytan. Ouch!

Ingen verkar veta

Det lustiga med denna lilla regel är att väldigt få på Skatteverket verkar veta så mycket om hur den appliceras just på andrahandsuthyrning av ej avskiljda ytor (kontorsplatser). Eller rättare sagt, jag lyckades inte hitta någon alls som med säkerhet kunde ge besked. Särskilt ovanligt förekommande kan ju fenomenet inte vara. Man får nästan känslan av att de helst inte vill ta i frågan alls och stönar lite trött när ett sånt här ärende kommer in.

Hur bör det fungera istället?

Nu har jag inte tänkt igenom detta till 100%, men skulle man inte kunna göra det så enkelt att vid andrahandsuthyrning är det fastighetsägarens ev momsregistrering tillsammans med förstahandshyresgästens momssituation som styr? Helt enkelt så att om det är moms på hyran från fastighetsägaren och förstahandshyresgästen är momspliktig och får dra den ingående momsen, då lägger denne även på moms på andrahandshyran. Om fastighetsägaren inte är momsreggad och/eller om förstahandshyresgästen inte är momspliktig i sin verksamhet (och därför inte får dra momsen på hyran), då lägger denne inte heller någon moms på andrahandshyran. Skulle inte detta kunna funka? Kommentera gärna.

Etiketter: , , , ,

Written by Redovisningskonsult

21 april 2008 at 23:43