Redovisningsbloggen

En blogg om redovisning, skatter och annat livsnödvändigt

Archive for the ‘Skatter’ Category

Räntor på skattekontot

leave a comment »

I min nya deal med informativa inlägg, tänkte jag kort gå igenom vilka räntor vi betalar till Skatteverket.

Deklarationscykeln

Först en kort repetition av deklarationscykeln, som jag gick igenom i förra inlägget. Vi tar inkomståret (ink) 2008 som exempel (inkomståret är, öh, året du har inkomster). För ink 2008 deklarerar man taxeringsåret (tax) 2009, dvs året då inkomsten taxeras (skattas). När man pratar om tax 09 menar man alltså ink 08.

Som bekant ska deklarationen vara inne senast i början av maj 2009. Sedan får man sitt slutskattebesked nån gång under hösten 2009, lite beroende på hur komplicerad deklaration man har. De sista skickas ut i början av december.

I slutskattebeskedet står det hur stor din totala skatt blev i slutändan, hur mycket SKV redan fått in i form av avdragen skatt på lön/ränta/utdelning, fyllnadsinbetalningar från dig etc, samt differensen däremellan. Om SKV fått in för mycket skatt får du skatteåterbäring, vilket brukar landa på ditt skattekonto ungefär samtidigt som slutskattebeskedet. Om SKV fått in för lite skatt får du kvarskatt/restskatt och denna ska vara inbetald inom några månader – för slutskattebesked i december, senast i mars 2010.

Med andra ord, om du kan låta bli att betala in tillräckligt mycket skatt under inkomståret, kan du ”låna” skattepengarna av SKV upp till två år efter inkomsttillfället. Det gäller bara att komma ihåg det så det inte blir en kalldusch när slutskattebeskedet kommer.

Ränteberäkning

Är detta då ett räntefritt lån? Nej, inte riktigt. Du debiteras kostnadsränta för din kvarskatt och räntan är dessutom inte avdragsgill. Hur räntan beräknas är lite knivigt. Skatteverket jobbar med tre olika räntenivåer, som alla är knutna till en s k basränta. Basräntan är fr o m 1 feb 2009 1% (se notis om detta nedan).

  • Låg kostnadsränta är lika med basräntan, dvs i feb 09 1%
  • Mellan kostnadsränta är 125% av basräntan, dvs i feb 09 1,25%
  • Hög kostnadsränta är basräntan + 15%-enheter, dvs i feb 09 16%

Och när börjar då räntan räknas på den slutliga skatten? Häng med nu…

  • På de första 20 000 kr beräknas låg kostnadsränta fr o m 5 maj 2009, fram till förfallodagen/betalningsdagen
  • På nästa 10 000 kr beräknas låg kostnadsränta fr o m 13 feb 2009, fram till förfallodage/betalningsdagen
  • På resten (utöver 30 000 kr) beräknas mellan kostnadsränta fr o m 13 feb 2009, fram till förfallodagen/betalningsdagen

Om du inte betalar skatten senast förfallodagen, ändras ränteberäkningen:

  • På de första 10 000 kr beräknas låg kostnadsränta från förfallodagen tills betalning sker
  • På resten beräknas hög kostnadsränta från förfallodagen tills betalning sker

Låna pengar av Skatteverket

Om detta är räntor du kan leva med och du är i behov av likviditet, kan du utnyttja kvarskatten till att låna pengar av Skatteverket. Skatteavdrag på lön är inte så mycket att göra åt. Men som egen företagare kan du se till att hålla nere prelskatten snarare än hålla upp den och sedan inte fyllnadsinbetala direkt efter inkomstårets slut. Andra inkomster, som t ex aktieutdelningar i fåmansföretag och reavinster på aktier, är du själv ansvarig för att fyllnadsinbetala och det gör du ju när du vill.

Om du å andra sidan får skatteåterbäring får du en skattefri intäktsränta på 45% av basräntan, men den är så liten att den knappt är värd att nämna.

Unik situation 2009

Nu under våren 2009 inträdde en lustig situation, då Skatteverket den 1 april sänkte basräntan till 0%. Detta skulle innebära att intäktsräntan samt låg- och mellanräntan också skulle vara 0%, dvs att all kvarskatt skulle vara räntefri (fram till förfallodagen, såklart). Regeringen har dock lagt ett förslag om att åtminstone mellanräntan alltid ska vara minst 1,25% – detta för att undvika en situation där absolut ingen i riket fyllnadsinbetalar, vilket skulle kunna ställa till det lite för statskassans likviditet.

Written by Redovisningskonsult

1 maj 2009 at 13:18

Publicerat i Skatter, Uncategorized

Tagged with , ,

Skattebetalningscykeln

leave a comment »

Jag har inte gjort så många rent informativa inlägg här på bloggen, men i brist på underfundigheter ska jag kanske börja med det. Tänkte göra en kort dragning av något jag kallar skattebetalningscykeln, dvs hur och när våra skatter betalas till Skatteverket.

Vilka skattesubjekt?

Jag tänkte hålla mig till företagare av olika slag. Skatterna betalas i ungefär samma cykel oavsett vilken bolagsform man har.

Inkomstdeklarationer och slutskattebesked

För alla gäller att inkomster intjänas under inkomståret (vi tar 2008 som exempel) och deklareras under taxeringsåret (som då blir 2009). Har man AB och brutet räkenskapsår är inkomståret det år då man gör bokslut. Nån gång i nov/dec taxeringsåret får man sitt slutskattebesked som säger vad den totala skatten blev, hur mycket man redan betalat in och om det blir skatteåterbäring (man har betalat in för mycket) eller kvarskatt (man har betalat in för lite). Kvarskatten ska hursomhelst sedan betalas några månader senare, allra senast 12 mars 2010. Dessa datum infaller några månader tidigare för icke-företagare.

Preliminärskatt

Kan man då vänta med att betala all sin skatt till mars andra året efter inkomståret? Mja, till viss del, men Skatteverket vill helst att man betalar in så mycket som möjligt under själva inkomståret, s k preliminärskatt (eller preliminär F-skatt). Preliminärskatten för inkomståret 2008 betalas normalt i tolv lika delar och förfaller varje månad samtidigt som uppbörden och momsen (dvs den 17 jan & aug samt den 12:e i övriga månader). Dock betalas prelskatten under perioden feb 2008 till jan 2009 – man kan säga att den betalas en månad i efterskott. SKV tycker om att säga att den ”följer uppbörden”, som om det skulle göra allt supertydligt.

Prelskatten baseras på en preliminär självdeklaration som företagaren fyller i. SKV vill helst att man skickar in denna senast 30 november året innan inkomståret, för den ska kunna ligga till grund för betalningsplanen för prelskatten, som skickas ut i januari. Om SKV inte fått en prelskattedeklaration att basera prelskatten på, gissar man istället med ledning av tidigare år, egna antaganden, vädret och gud-vet-vad. Man kan hursomhelst skicka in en ny prelskattedeklaration hur många gånger man vill under inkomståret, varvid prelskatten justeras.

Fyllnadsinbetalningar

Så om man betalat prelskatt under inkomståret men i slutet av året inser att man betalat in alldeles för lite – är det bara att vänta in kvarskatten då? Tja, jag skulle faktiskt rekommendera det, med tanke på de låga räntorna på skattekontot. Men många gillar att ”bli av med” skatten så snabbt som möjligt och då kan man fyllnadsinbetala. Det gör man helt enkelt genom att betala in pengar på sitt skattekonto. Man bör dessutom skicka in en speciell blankett till SKV där man talar om varför man skickat pengar till dem. Det kan blir lite förvirrat på skattekontot annars, om man har otur.

Tre sätt att betala in skatt

Man betalar alltså in sin skatt i upp till tre olika omgångar:

  1. Som prelskatt under inkomståret (2008 i vårt exempel)
  2. Som fyllnadsinbetalningar, under inkomståret eller mer vanligt nånstans mellan inkomstårets slut och slutskattebeskedet (jan-nov/dec 2009)
  3. Som kvarskatt (senast 12 mars 2010)

Slutlig skatt (total skatt)

Vad ingår i den slutliga skatten för en företagare? Här varierar det lite beroende på bolagsform.

  • Enskilda näringsidkares slutliga skatt är ett hopkok av privata skatter av olika slag samt skatter på företagandet, närmare bestämt inkomstskatt på inkomst av näringsverksamhet, sociala avgifter, ev skatt på räntefördelning, ev expansionsfondsskatt mm. Om företagaren har årsmoms ingår även denna i den slutliga skatten.
  • Handelsbolagsdelägare har samma situation som enskilda näringsidkare, med undantaget att momsen sköts av handelsbolaget.
  • Aktiebolags slutliga skatt består oftast bara av bolagsskatt på vinst och särskild löneskatt på pensionskostnader. Vid årsmoms ingår även momsen.

Strategier

Möjligheten att till viss del styra när man betalar in sin skatt gör att man kan låta SKV finansiera sin verksamhet genom att helt enkelt betala sin skatt så sent man kan. Det debiteras ränta på kvarskatt från 12 februari taxeringsåret, men den är rätt blygsam (se mer i kommande post om räntor på skattekontot). Kruxet är såklart att SKV helst vill ha in så mycket som möjligt i prelskatt. Till viss del kan man alltså styra detta själv med hjälp av prelskattedeklarationen, men om du visar en miljon i vinst varje år, finns det en gräns för hur länge SKV kommer att acceptera att du nollar prelskatten. Om ni förstår vad jag menar.

Written by Redovisningskonsult

1 maj 2009 at 13:11

Klargjort med mobiltelefon i företaget

leave a comment »

I ett tidigare inlägg klagade jag lite på att Skatteverket inte klargjorde hur det faktiskt ligger till med s k ”flat fees” på mobiltelefon och bredband. Nu har de faktiskt tagit ställning till åtminstone mobilfrågan och det till företagarnas fördel – ser man på!

Bakgrund

Frågan gäller alltså abonnemang med s k ”flat fee”, dvs där man betalar en månadskostnad för att kunna ringa obegränsat med telefonen. Tidigare har Skatteverket sagt att om en anställd har mobiltelefon betald av arbetsgivaren (eller en företagare har den betald av sitt företag) och dessutom använder den privat, ska privatsamtalen förmånsbeskattas och i företagarens fall även abonnemangsavgiften betalas privat. Men man har inte nämnt vad som gäller för flat fees, där man inte kan urskilja en kostnad per samtal.

What’s new?

Nu har man alltså sagt att en anställd kan få ett flat fee-abonnemang betalt av sin arbetsgivare och dessutom använda det privat, utan att bli förmånsbeskattad. Det är alltså OK för företaget att bekosta hela abonnemanget. Detta bör även gälla anställda i eget aktiebolag, såklart. Man anser att om man har stort behov av en jobbmobil, blir förmånen av privata samtal förhållandevis ringa. Speciellt idag då allt fler företag har endast mobiltelefoner och inga fasta telefoner.

Hakar

Mja, inga egentliga. Man måste se till (och dokumentera) att den anställde har stort behov av mobilen i tjänsten. Däremot gäller förmånsskattefriheten inte övriga telefonitjänster, t ex rösta i melodifestivalen, betala Blocketannonser och annat som kommer specificerat på räkningen.

Oklarheter

Är då allt klargjort en gång för alla nu? Självklart inte. Några frågor jag kommer på på rak arm (ni kan säkert komma på fler):

  • För företagare med aktiebolag gäller samma regler som för anställda, utgår jag ifrån (brukar vara så). Men hur blir det för enskilda firmor? Man tycker att samma regler borde gälla, men rätt som det är kör SKV en ”friskvård” och begränsar det till anställda, vilket exkluderar enskilda firmor. SKV nämner hursomhelst inget om det, vad jag kan se.
  • Gäller detta endast helt flat fee? Så fort det finns en samtalskostnad, blir det att pricka samtalslistor då? Jag har t ex ett ramavtal med Tele2 genom Företagarna där jag betalar 55 öre per samtal inom Sverige och en lite högre månadskostnad. Typ en ”halvflat fee”. Vad gäller då?
  • Övriga telefonitjänster som kommer utöver abonnemangsavgiften på fakturan omfattas inte. (Ordagrant: ”Andra privata tjänster via mobiltelefonen omfattas inte av skattefriheten om de ligger utanför den fasta avgiften och faktureras särskilt.”) Gäller detta även t ex utlandssamtal (som inte brukar inkluderas i flat fees)?

Även om man fortfarande till viss del svävar i ovisshet, tycker jag ändå man ska applådera att SKV tydliggör frågan och dessutom på ett sätt som gynnar företagare och minskar deras administration! Mer sånt!

Lite mer läsning:

Skatteverkets ställningstagande 2009-02-11

Lite mer kortfattat på ekonomi-info.nu

Written by Redovisningskonsult

28 februari 2009 at 08:46

Moms på lokaluthyrning igen

with 4 comments

Jag tänkte återvända till ett kärt gammalt ämne, nämligen momsregler kring lokaluthyrning i 2:a hand.

Liten repetition

I en tidigare post broderade jag en del kring detta. I korthet gäller att all fastighets- och lokaluthyrning i grunden är momsfri, men att man kan ansöka om frivillig skattskyldighet (moms, alltså) för lokaluthyrning om man så önskar. Fördelen med det är att man då också får dra av den ingående momsen på ytan i fråga. Ett problem är dock att reglerna är väldigt otydliga när det gäller mindre enheter än hela lokaler, t ex kontorsplatser i ett öppet landskap.

(OK, här kommer första gnällpunkten: Varför kan inte momsgänget på SKV inse att de pysslar med en liten, avgränsad del av skattesystemet, och därför för tydlighetens skull borde kunna prata om mervärdesskattepliktig eller momsskattepliktig, istället för som nu bara säga skattepliktig, som om moms vore den enda skatten vi har?)

Ställningstagande

SKV har nu kommit med ett ställningstagande i ämnet, där man förmodligen anser sig ha gett svar på tal en gång för alla (yeah right). Man säger i korthet att om ”upplåtelse av ett utrymme sker till flera hyresgäster samtidigt under sådana förhållanden att var och en inte med ensamrätt disponerar en till storlek och läge klart bestämd yta” saknas förutsättningar för frivillig skattskyldighet.

Med andra ord, man kan inte vara frivilligt momsreggad för uthyrning av kontorsplatser, såvida man inte på något sätt kan avgränsa varje hyresgästs yta ordentligt. Och hyr man ut obestämda kontorsplatser (dvs alla tar ett ledigt bord, vilket som helst) lär det vara tokkört med frivillig moms. Som jag själv gjorde (se förra posten) var då alltså förmodligen fel, även om jag fick hjälp av SKV med upplägget.

Så vet vi nu hur det funkar?

Mja, frågan kvarstår ju ändå. Om jag trots allt har fräckheten att hyra ut obestämda kontorsplatser till ensamkonsulter och annat löst folk – rör det sig då om:

1. Lokaluthyrning för vilken momspliktighet inte kan beviljas, dvs momsfri uthyrning,

eller

2. Nån annan slags affärsverksamhet, dvs inte lokaluthyrning, och därför automatiskt momspliktigt liksom de flesta andra affärsverksamheter.

I mina kontakter med Skatteverket har man nämligen vid flera tillfället sagt att nr 2 skulle kunna gälla. Och det skulle ju vara praktiskt – vi slipper hela problemet med regelverket kring lokaluthyrning.

Vad jag skulle önska av Skatteverket

Skatteverket skapar inte reglerna – det är jag medveten om. Men Skatteverket tolkar reglerna och ser till att de efterlevs. Skulle man inte kunna begära att de faktiskt försöker svara på frågor på ett sätt som faktiskt hjälper oss företagare? Jag menar, en jurist på området tycker säkert att ställningstagandet är intressant, men jag som företagare struntar ju högaktningsfullt i huruvida det rör sig om frivillig moms eller inte. Frågan är ju helt enkelt: Jag hyr ut obestämda kontorsplatser – får jag lägga moms på skiten eller inte!?!?

Written by Redovisningskonsult

30 september 2008 at 11:46

Publicerat i Skatter

Tagged with , ,

Hur deklarerar en day trader?

with 51 comments

Har fått en ny hobby. Försöker mig på lite day trading, närmare bestämt day trading i amerikanska indexterminer.

Lite kort om day trading: det innebär helt enkelt att man köper och säljer värdepapper på väldigt kort sikt. En day trader har normalt aldrig en position över en natt, utan går ur alla ev positioner innan marknaden stänger för dagen. Köp- och säljbesluten tas oftast baserat på nån variant av teknisk analys, dvs att man inte bryr sig om värdepapperets fundamentala värde, utan endast prisets beteende på marknaden. Vissa kör på känsla, andra med stöd av någon slags metodik eller system och vissa helt mekaniskt efter vissa regler. Oftast innebär det ett stort antal transaktioner – vissa gör kanske 2-3 trades på en dag, vissa 9-10 och t ex s k scalpers kan komma upp i hundratals trades per dag.

Så varför ordar jag om detta. Jo, det slog mig att nån gång måste jag ju deklarera detta. Även om min amerikanske mäklare inte kommer att rapportera något till Skatteverket, måste jag ju ändå som en laglydig medborgare deklarera mina affärer och mina (förhoppningsvis) reavinster. Reglerna för amerikanska indexterminer är samma som för svenska aktier, dvs det ska fyllas i en K4.

På mina första 30 tradingdagar har jag gjort 212 trades, dvs ca 7 per dag. Jag bör nog ligga lite lägre när jag blir lite duktigare på detta, men även om jag kommer ned på ett snitt om 4 trades per dag, blir det ca 1000 trades på ett år. Skrämd av tanken på att sitta och plita K4:or med 1000 transaktioner, började jag fundera på hur sjutton jag ska deklarera detta.

Jag skulle iofs kunna använda ett skatteprogram som logg (alla traders bör hålla en logg över sina affärer) och sedan exportera en SRU-fil till SKV i samband med deklarationen. Det är så redovisningsbyråer gör och då slipper man skicka in själva blanketten. Tyvärr hanterar mitt skatteprogram (SPCS) inte korta affärer, dvs när man säljer först och sedan köper tillbaka. Så den gick inte.

Frågade skatteupplysningen om jag kan bifoga en Excelutskrift av alla trades och klumpa ihop dem till en transaktion på K4:an, men killen på SKV upplyste mig om att en K4 med alla transaktioner – det måste man minsann fylla i.

Grejen är att det tänker jag helt enkelt inte göra. Och jag tror dessutom att Skatteupplysningen har fel. Så min variant blir att bifoga utdrag från min mäklare, alternativt min egen Excel-logg, klumpa ihop allt på K4 och även skicka med en liten förklaring. Så får vi se vad de säger.

Nån som daytradar där ute och vet mer?

Written by Mikael Green

14 augusti 2008 at 10:42

Publicerat i Skatter

Tagged with ,

Skattefria aktievinster på börsen

with 2 comments

(UPDATE: Som Strindberg påpekar nere är jag helt ute och cyklar i det här inlägget, men jag låter inlägget ligga kvar ändå, lite som humoristiskt inslag.)

Det slog mig nyligen hur man kan slippa betala skatt på aktievinster (åtminstone en del av dem). Tyvärr inte något som låter sig göras enkelt…

Hörde härom dagen av en vän som av en person på en fest hade blivit rekommenderad att köpa aktier i ett visst börsbolag. Det är ett av börsens mindre bolag, med något svåranalyserad verksamhet, liten aktieomsättning och hög volatilitet i aktiekursen. Personen hade själv ett större (8-siffrigt) belopp investerat i bolaget och trodde stenhårt på att kursen skulle flerdubblas inom de närmaste 2-3 åren.

Inte första gången man får obskyra rekommendationer, såklart. Jag undrade dock lite över varför personen i fråga hade så stort belopp investerat i bolaget – volatila småbolag är ju inte direkt något man lägger alla sina besparingar i. Och han var verkligen inte så tät att ett 8-siffrigt belopp skulle vara en mindre del av förmögenheten. Det visade sig att hans ursprungliga investering hade varit ca 4-5 ggr lägre och att kursstegringen hade tagit hans innehav till nuvarande nivåer.

Då tycker jag spontant att det kanske är dags att ta hem en större del av vinsten, när det rör sig om så mycket pengar. Men då slog det mig att den s k schablonregeln får en lite lustig effekt i ett sånt här fall.

För den som inte känner till schablonregeln: när man räknar ut den skattemässiga reavinsten på sina aktieaffärer ska man normalt använda det verkliga anskaffningsvärdet, men man har också alltid möjligheten att använda ett schablonbelopp på 20% av försäljningsvärdet. Detta kan man göra om man t ex inte vet hur mycket man köpte aktierna för (t ex för att man ärvt dem av gammelfaster) eller helt enkelt om aktierna gått upp med mer än 400% och man därför tjänar på att använda schablonregeln.

Den lite speciella effekt som inträder för t ex aktieägaren ovan är att när hans innehav är upp minst 400% kommer alla fortsatta kursökningar att vara skattefria! Detta innebär ju ett argument mot att ta hem vinster på aktier med kursuppgångar över 400%. Åtminstone ett litet tag – när man ligger en bit ovanför 400%-gränsen, innebär det ju också att nedgångar kommer att innebära uteblivna skattefria vinster, jämförbart med ej avdragsgilla förluster.

Synd att det inte är så ofta man sitter med orealiserade vinster på över 400%…

Etiketter: , ,

Written by Redovisningskonsult

7 juli 2008 at 14:01

Publicerat i Skatter

Tagged with , ,

Bolagsform för fastigheter

with 2 comments

Har nyligen haft orsak att fundera lite kring den optimala bolagsformen för en hyresfastighet. Spelar egentligen ingen roll om det är en större hyresfastighet, en villa eller en lägenhet i Sälen – bara du hyr ut den som näringsverksamhet (dvs inte privat uthyrning). Tänkte jag skulle dela med mig lite.

Principen i vårt skattesystem är att de olika bolagsformerna ska vara hyfsat skatteneutrala, dvs det ska inte gå att tjäna skattepengar på att välja den ena eller andra bolagsformen. Detta har i praktiken inte alltid stämt till 100% och framför allt vad gäller de senaste regeländringarna för fåmansbolag har enskild firma och handelsbolag inte riktigt ”hängt med”.

Men när det gäller näringsfastigheter blir det lite speciellt. Jag nämner inte handelsbolag nedan – reglerna är i princip desamma som EF, bara för fler personer.

Räntefördelning vs gränsbelopp (3:12)

För den som inte känner till räntefördelningsregeln: Räntefördelning används i EF för att omvandla en del av vinsten från inkomst av näringsverksamhet till inkomst av kapital (med lägre, och platt, beskattning). Beloppet som får tas som räntefördelning varje år räknas fram som en procentsats (8,54% tax 2008) på, något förenklat, verksamhetens egna kapital vid årets ingång. Något förenklat om igen: om verksamhetens tillgångar minus skulder vid början av 2007 är 100 000 kr får man alltså av 2007 års vinst ta 8 540 kr som inkomst av kapital istället för näringsverksamhet. Belopp som inte används får sparas till senare år och även räknas med i det ”egna kapitalet” vid kommande års räntefördelningsberäkningar.

Den insatte noterar att räntefördelning påminner om huvudregeln i fåmansbolagsreglerna (för AB), där man varje år får tillgodoräkna sig ett gränsbelopp räknat som en procentsats på anskaffningsvärdet på aktierna. Och poängen är också att de ska fylla samma funktion. Men några skillnader finns:

  1. Procentsatsen för räntefördelning är statslåneräntan (SLR) i november innan inkomståret plus fem procentenheter, dvs t ex 8,54% för tax 2008. För fåmansbolag är den SLR+nio procentenheter, dvs 12,54% för tax 2008.
  2. Outnyttjad räntefördelning respektive gränsbelopp får i båda fallen sparas. Räntefördelning ingår i nästa års underlag, dvs räknas upp med SLR+5 procentenheter, medan gränsbelopp räknas upp med SLR+3 procentenheter.
  3. I fåmansbolag finns även möjligheten att istället använda ett schablonbelopp på två inkomsbasbelopp.
  4. I fåmansbolag med anställda kan gränsbeloppet bli rejält mycket större med det s k löneunderlaget.
  5. Till slut den stora skillnaden vad gäller just fastighetsrörelser: gränsbelopp i fåmansbolag räknas på anskaffningsvärdet för aktierna, medan räntefördelning räknas på hela det egna kapitalet, dvs även gamla vinster.

Punkt 4 är extremt viktigt för verksamheter med anställda, där löneunderlaget kan öka gränsbeloppet rejält. Fast just små fastighetsrörelser är ofta personalfattiga och drivs tvärtom ofta som enmansföretag. Här är punkt 5 betydligt viktigare, framför allt för nyligen inköpta fastigheter. Om vi antar att du stoppar in en del kapital i din EF för att köpa en fastighet, får du alltså räkna räntefördelning på detta. I AB krävs det att du låser kapitalet som bundet eget kapital för att få räkna gränsbelopp på det. Vidare, om du sparar vinster i EF ligger även detta till grund för räntefördelning.

Å andra sidan kan man ju låna in kapital i sitt AB och ta ränta på kapitalet – ett bra sätt att få ut inkomster ur ett AB till låg beskattning.

Ett problem med räntefördelning för äldre bestånd kan vara att belåningen ökat (för ombyggnationer etc) samtidigt som anskaffningsvärdet minskat (via avskrivningar) och att det bokförda egna kapitalet därför urholkas, vilket minskar möjligheterna till räntefördelning.

Reavinstbeskattning

När du väl säljer en fastighet beskattas 90% av vinsten som inkomst av kapital. För en EF innebär detta i praktiken 27% skatt på vinsten (90% av 30%). För ett AB blir det i och för sig något lägre – 25,2% (90% av 28%) – men sedan tillkommer skatt på aktieutdelning för att få ut pengarna ur AB:t, i bästa fall 20 eller 25%, i värsta fall marginalskatt upp till 50-55%. Så finns det då någon som helst anledning att ha fastigheten i AB? Hmm, så enkelt ska det ju inte vara.

Först och främst finns en regel som säger att vid en försäljning ska alla tidigare värdeminskningsavdrag, samt förbättrande utgifter de senaste fem åren, läggas tillbaka till beskattning i verksamheten. De blir alltså till intäkter i verksamheten det år man säljer. Sedan får man å andra sidan dra hela anskaffningsvärdet samt de förbättrande utgifterna i reavinstberäkningen. Men i en EF läggs de tillbaka i verksamheten till full beskattning (inkomstskatt+sociala) medan avdraget sker på kapitalbeskattningen med 27%. Dessutom finns en marginaleffekt om din inkomst är hög nog det året. I ett AB är skillnaden bara 28% mot 25,2% och ingen marginaleffekt.

Dessutom finns en praktisk lösning för AB där man lägger en fastighet eller ett bestånd i ett AB, som i sin tur ägs av ett annat AB, ett holdingbolag. När man säljer fastigheten eller beståndet säljer man helt enkelt dotterbolaget istället för fastigheterna. Dels slipper man lagfartskostnader och framför allt är reavinster på dotterbolag skattefria.

Passiv förvaltning

För både EF och AB finns möjligheten att vara passiv. För EF gäller att man ska arbeta mindre än 500 timmar per år i verksamheten och att verksamheten inte ska vara baserad framför allt på den egna arbetsinsatsen. Fastighetsförvaltning är ett typexempel. Tyvärr är fördelarna inte så stora. Egenavgifterna ersätts av särskild löneskatt (24,26% istället för drygt 30%) men är å andra sidan inte pensionsgrundande. Inte heller får grundavdrag göras mot passiv verksamhet.

I AB gäller helt andra regler. En delägare som inte är verksam i betydande omfattning och inte har stor betydelse för vinstgenereringen kan anses vara passiv och dennes aktier är då inte kvalificerade. Det innebär kort och gott att skatten på all aktieutdelning och alla reavinster blir 25%, oavsett storlek. Dock är kraven rätt höga för att få anses vara passiv. För ett fastighetsbolag krävs i princip att du lejer ut rubbet – du får inte ens göra bokföringen själva. Ett par möten per år och ett och annat större beslut är allt. Tänk på att bolag ”smittar” varandra inom en koncern, så om du har ett holdingbolag får du inte heller vara aktiv i holdingbolaget. Men kan du hålla dig passiv, slipper du alla problem med marginalskatt.

Vad ska man välja?

Tja, inte en helt lätt fråga att svara på.

Klart är att AB är förknippat med högre kostnader än EF (bildning, bokslut, revisor). Vid väldigt små verksamheter är det alltså inte alltid värt kostnaderna att ha en holdingbolagsstruktur eller ens ett AB.

En försäljning kan bli lite knepigare skattemässig i EF, så om du planerar att sälja inom en överskådlig framtid kan AB med holdingbolag vara ett alternativ. Ett undantag gäller om ditt bestånd består av bostadsrätter (t ex skidlägenheter) – dessa skrivs inte av, så vid försäljningen görs ingen återläggning av värdeminskningsavdrag.

I slutändan blir svaret (som alltid): det beror på. Men punkterna ovan borde i alla fall signalera att det är ett par faktorer att ta hänsyn till, så det kan löna sig att sätta dig ned med en skatteexpert och utvärdera de olika alternativen.

Liten disclaimer

I denna artikel vill jag endast belysa några aspekter av den här frågeställningen och det är ingalunda en fullständig genomgång. För att optimera sin skattesituation, speciellt i en såpass komplicerad situation som denna, bör man leja professionell rådgivning.

Etiketter: , ,

Written by Redovisningskonsult

13 maj 2008 at 12:02

Publicerat i Skatter

Tagged with , ,

Avdrag för mobiltelefon och bredband

with 3 comments

En sak förvånar mig lite: om det finns en frågeställning angående ett avdrag där svaret inte är helt tydligt, men frågeställningen förekommer för i stort sett varenda företag med mindre än fem personer (och det är rätt många) – borde man inte se till att förtydliga den då?

Just i det här fallet tänkte jag på avdrag för mobiltelefoner och bredband i rörelsen. Vad gäller mobiltelefoner vet Skatteverket precis hur det ligger till. Om du har ett abonnemang som du använder både i ditt företag och privat, får du inte avdrag för abonnemangsavgiften, inte för privata samtal men däremot får du avdrag för kostnad och moms för jobbsamtal. Tokenkel regel! Det finns bara två problem.

Pricka listor?

Menar Skatteverket på fullaste allvar att jag ska sitta och pricka för jobbsamtal på telefonräkningen? För de flesta företagare är det en praktiskt omöjlighet. Det är dessutom många företagare som har bara mobiltelefon och ingen fast telefon, vilket innebär att samtalslistorna blir ännu längre. Det innebär ofta också att de förmodligen ringer betydligt mer i jobbet än privat på mobilen och ändå är ingen del av abonnemangsavgiften avdragsgill.

Flat fee

För de som ringer mycket mobilt lönar det sig ofta att välja ett abonnemang med s k ”flat fee”, dvs en fast månadskostnad och ingen samtalskostnad. Alternativt en hög månadskostnad och en låg, fast kostnad per samtal. Får man då fortfarande inte avdrag för abonnemangsavgiften? Här har regelverket helt enkelt inte hunnit med verkligheten, skulle jag vilja säga.

Bredband

Många småföretagare jobbar väldigt mycket hemifrån och behöver därför internet i hemmet. Visst, självklart använder de fömodligen uppkopplingen även privat. Huruvida man borde få dra kostnad för internet i hemmet eller inte, har jag ingen åsikt om. Men jag visste aldrig vad jag skulle säga till mina kunder när de frågade om man fick göra det. ”Tja, du kan testa, men ingen vet vad SKV kommer att säga…”

Varför så snålt?

Skulle det verkligen vara så fruktansvärt om man helt enkelt fick dra alla dessa kostnader (ja, även privata mobilsamtal) och att det då är en del privata kostnader som slinker med är väl smällar man får ta? Det skulle ju om inte annat förenkla frågeställningarna något enormt.

Etiketter: , , , , ,

Written by Redovisningskonsult

22 april 2008 at 00:08

Moms på lokaluthyrning i 2:a hand

with 3 comments

Tänkte dela med mig lite erfarenheter av det här obskyra ämnet, efter att ha stångats lite med Skatteverket och momsexperter förra året.

Bakgrund

All lokaluthyrning är per definition momsfri, dock finns möjligheten att frivilligt momsregistrera uthyrningsverksamheten, varvid momsplikt inträder för lokaluthyrningen (obs, ej bostäder) liksom motsvarande avdragsrätt för ingående moms på kostnader för uthyrningen. Om man har en fastighet med både momspliktiga utrymmen (lokaler) och icke momspliktiga (t ex bostäder) räknar man ut en jämkad avdragsrätt på ingående moms på kostnader som gäller gemensamma ytor (t ex trappuppgång), proportionerligt efter ytan. Varje gång som ytor ändrar karaktär (om-/tillbyggnationer) ska en ny anmälan skickas in.

Momsregistrering ofta en no-brainer

Regeln är uppenbarligen designad för fastighetsägare, men den gäller för all lokaluthyrning, även när du hyr ut en endaste liten kontorsplats i ditt kontor i andra hand. Och det är i det fallet som det blir lite knepigt. Om du är momspliktig i övrigt (och därför drar momsen på din hyra och andra kostnader) är det en no-brainer att regga uthyrningen för moms – annars får du ju inte dra ingående momsen på den delen av hyran som avser ytan du hyr ut i andra hand. Följden blir att du måste ta ut 25% högre hyra för att täcka dina kostnader, än vad en momsreggad uthyrare måste göra. Dessutom blir din avdragsrätt jämkad på ingående moms på gemensamma kostnader för hela företaget. Bättre att momsregga, alltså.

Korrigering stökigt

Om man lägger på moms utan att vara momsregistrerad, och sedan vill/måste korrigera detta retroaktivt, blir det rätt stökigt. Dels måste du kreditera tidigare hyresfakturor och skapa nya. Dina skattedeklarationer måste rättas bakåt. Dessutom har ju andrahandshyresgästen felaktigt dragit av sin ingående moms, vilket kan slå tillbaka på denne. Man är nämligen skyldig att kontrollera att en fakturautställare gör rätt på sina fakturor (lite sjukt, jag vet). Så även andrahandshyresgästen måste korrigera momsen bakåt. Tänk då om du har t ex tio andrahandshyresgäster – många korrigeringar blir det…

Problem med momsregistrering av andrahandsuthyrning

Så momsreggning från första början verkar vara en bra idé. Men när vi pratar om att momsregga andrahandsuthyrning, uppstår några problem.

Få känner till regeln: De flesta som hyr ut en kontorsplats i andra hand är inte fastighetsägare eller redovisningskonsulter och känner helt enkelt inte till regeln om momsregistrering. De flesta betalar moms på sin hyra och tar för givet att de därför ska lägga på moms på andrahandshyran, vilket ju känns logiskt. Så de gör fel utan att veta om det.

Beräkning av ytan: Ofta hyr man ut en kontorsplats, snarare än en bestämd yta. Hur ska du då ”översätta” det till ett visst antal kvadratmeter? Svaren jag fått från SKV har varierat från att man ska uppskatta, att man ska mäta den faktiska ytan som arbetsplatsen upptar, att man överhuvudtaget inte kan momsregga ”ej avskiljda ytor” (=inga väggar) eller att de helt enkelt inte vet. Jag körde på att mäta upp ytan och det godkändes.

Förändringar: Fastighetsägare ändrar sina uthyrbara ytor kanske max en gång per år. Men säg att du har fyra lediga skrivbord och hyr ut tre av dem, men inte hittar en hyresgäst för det fjärde. Det fjärde bordet använder du därför själv som ”extraplats” så länge. Då ska du momsregga de tre skrivbordens ytor. När du sedan hittar en fjärde hyresgäst måste du ändra din momsreggning. Om en hyresgäst sedan lämnar en månad senare, måste du ändra tillbaka igen. Tänk dig också att varje ärende kan ta upp till fem månader i handläggning (har hänt mig). You do the math…

Kan inte ske retroaktivt: De flesta registreringärenden hos SKV kan ske retroaktivt, inom vissa gränser. Med frivillig momsregistrering går detta dock inte. Det står i lagen, är benhårt och kompromisslöst. Det kan alltså bli svinigt dyrt att missa detta under en längre period. Tänk dig att du hyr ut platser under ett år, drar momsen på hela din hyra och lägger på moms på andrahandshyran. Plötsligt upptäcker du att du inte är momsregistrerad. Du får tillbaka utgående moms som betalats in till SKV för uthyrningen, men den lär du behöva betala vidare till andrahandshyresgästerna. Dvs om du inte lyckas sälja in till dem att hyran just gick upp med 25% retroaktivt ett år tillbaka. Samtidigt måste du betala tillbaka till SKV all ingående moms du dragit för den uthyrda ytan. Ouch!

Ingen verkar veta

Det lustiga med denna lilla regel är att väldigt få på Skatteverket verkar veta så mycket om hur den appliceras just på andrahandsuthyrning av ej avskiljda ytor (kontorsplatser). Eller rättare sagt, jag lyckades inte hitta någon alls som med säkerhet kunde ge besked. Särskilt ovanligt förekommande kan ju fenomenet inte vara. Man får nästan känslan av att de helst inte vill ta i frågan alls och stönar lite trött när ett sånt här ärende kommer in.

Hur bör det fungera istället?

Nu har jag inte tänkt igenom detta till 100%, men skulle man inte kunna göra det så enkelt att vid andrahandsuthyrning är det fastighetsägarens ev momsregistrering tillsammans med förstahandshyresgästens momssituation som styr? Helt enkelt så att om det är moms på hyran från fastighetsägaren och förstahandshyresgästen är momspliktig och får dra den ingående momsen, då lägger denne även på moms på andrahandshyran. Om fastighetsägaren inte är momsreggad och/eller om förstahandshyresgästen inte är momspliktig i sin verksamhet (och därför inte får dra momsen på hyran), då lägger denne inte heller någon moms på andrahandshyran. Skulle inte detta kunna funka? Kommentera gärna.

Etiketter: , , , ,

Written by Redovisningskonsult

21 april 2008 at 23:43