Redovisningsbloggen

En blogg om redovisning, skatter och annat livsnödvändigt

Archive for maj 2009

Räntor på skattekontot

leave a comment »

I min nya deal med informativa inlägg, tänkte jag kort gå igenom vilka räntor vi betalar till Skatteverket.

Deklarationscykeln

Först en kort repetition av deklarationscykeln, som jag gick igenom i förra inlägget. Vi tar inkomståret (ink) 2008 som exempel (inkomståret är, öh, året du har inkomster). För ink 2008 deklarerar man taxeringsåret (tax) 2009, dvs året då inkomsten taxeras (skattas). När man pratar om tax 09 menar man alltså ink 08.

Som bekant ska deklarationen vara inne senast i början av maj 2009. Sedan får man sitt slutskattebesked nån gång under hösten 2009, lite beroende på hur komplicerad deklaration man har. De sista skickas ut i början av december.

I slutskattebeskedet står det hur stor din totala skatt blev i slutändan, hur mycket SKV redan fått in i form av avdragen skatt på lön/ränta/utdelning, fyllnadsinbetalningar från dig etc, samt differensen däremellan. Om SKV fått in för mycket skatt får du skatteåterbäring, vilket brukar landa på ditt skattekonto ungefär samtidigt som slutskattebeskedet. Om SKV fått in för lite skatt får du kvarskatt/restskatt och denna ska vara inbetald inom några månader – för slutskattebesked i december, senast i mars 2010.

Med andra ord, om du kan låta bli att betala in tillräckligt mycket skatt under inkomståret, kan du ”låna” skattepengarna av SKV upp till två år efter inkomsttillfället. Det gäller bara att komma ihåg det så det inte blir en kalldusch när slutskattebeskedet kommer.

Ränteberäkning

Är detta då ett räntefritt lån? Nej, inte riktigt. Du debiteras kostnadsränta för din kvarskatt och räntan är dessutom inte avdragsgill. Hur räntan beräknas är lite knivigt. Skatteverket jobbar med tre olika räntenivåer, som alla är knutna till en s k basränta. Basräntan är fr o m 1 feb 2009 1% (se notis om detta nedan).

  • Låg kostnadsränta är lika med basräntan, dvs i feb 09 1%
  • Mellan kostnadsränta är 125% av basräntan, dvs i feb 09 1,25%
  • Hög kostnadsränta är basräntan + 15%-enheter, dvs i feb 09 16%

Och när börjar då räntan räknas på den slutliga skatten? Häng med nu…

  • På de första 20 000 kr beräknas låg kostnadsränta fr o m 5 maj 2009, fram till förfallodagen/betalningsdagen
  • På nästa 10 000 kr beräknas låg kostnadsränta fr o m 13 feb 2009, fram till förfallodage/betalningsdagen
  • På resten (utöver 30 000 kr) beräknas mellan kostnadsränta fr o m 13 feb 2009, fram till förfallodagen/betalningsdagen

Om du inte betalar skatten senast förfallodagen, ändras ränteberäkningen:

  • På de första 10 000 kr beräknas låg kostnadsränta från förfallodagen tills betalning sker
  • På resten beräknas hög kostnadsränta från förfallodagen tills betalning sker

Låna pengar av Skatteverket

Om detta är räntor du kan leva med och du är i behov av likviditet, kan du utnyttja kvarskatten till att låna pengar av Skatteverket. Skatteavdrag på lön är inte så mycket att göra åt. Men som egen företagare kan du se till att hålla nere prelskatten snarare än hålla upp den och sedan inte fyllnadsinbetala direkt efter inkomstårets slut. Andra inkomster, som t ex aktieutdelningar i fåmansföretag och reavinster på aktier, är du själv ansvarig för att fyllnadsinbetala och det gör du ju när du vill.

Om du å andra sidan får skatteåterbäring får du en skattefri intäktsränta på 45% av basräntan, men den är så liten att den knappt är värd att nämna.

Unik situation 2009

Nu under våren 2009 inträdde en lustig situation, då Skatteverket den 1 april sänkte basräntan till 0%. Detta skulle innebära att intäktsräntan samt låg- och mellanräntan också skulle vara 0%, dvs att all kvarskatt skulle vara räntefri (fram till förfallodagen, såklart). Regeringen har dock lagt ett förslag om att åtminstone mellanräntan alltid ska vara minst 1,25% – detta för att undvika en situation där absolut ingen i riket fyllnadsinbetalar, vilket skulle kunna ställa till det lite för statskassans likviditet.

Written by Redovisningskonsult

1 maj 2009 at 13:18

Publicerat i Skatter, Uncategorized

Tagged with , ,

Skattebetalningscykeln

leave a comment »

Jag har inte gjort så många rent informativa inlägg här på bloggen, men i brist på underfundigheter ska jag kanske börja med det. Tänkte göra en kort dragning av något jag kallar skattebetalningscykeln, dvs hur och när våra skatter betalas till Skatteverket.

Vilka skattesubjekt?

Jag tänkte hålla mig till företagare av olika slag. Skatterna betalas i ungefär samma cykel oavsett vilken bolagsform man har.

Inkomstdeklarationer och slutskattebesked

För alla gäller att inkomster intjänas under inkomståret (vi tar 2008 som exempel) och deklareras under taxeringsåret (som då blir 2009). Har man AB och brutet räkenskapsår är inkomståret det år då man gör bokslut. Nån gång i nov/dec taxeringsåret får man sitt slutskattebesked som säger vad den totala skatten blev, hur mycket man redan betalat in och om det blir skatteåterbäring (man har betalat in för mycket) eller kvarskatt (man har betalat in för lite). Kvarskatten ska hursomhelst sedan betalas några månader senare, allra senast 12 mars 2010. Dessa datum infaller några månader tidigare för icke-företagare.

Preliminärskatt

Kan man då vänta med att betala all sin skatt till mars andra året efter inkomståret? Mja, till viss del, men Skatteverket vill helst att man betalar in så mycket som möjligt under själva inkomståret, s k preliminärskatt (eller preliminär F-skatt). Preliminärskatten för inkomståret 2008 betalas normalt i tolv lika delar och förfaller varje månad samtidigt som uppbörden och momsen (dvs den 17 jan & aug samt den 12:e i övriga månader). Dock betalas prelskatten under perioden feb 2008 till jan 2009 – man kan säga att den betalas en månad i efterskott. SKV tycker om att säga att den ”följer uppbörden”, som om det skulle göra allt supertydligt.

Prelskatten baseras på en preliminär självdeklaration som företagaren fyller i. SKV vill helst att man skickar in denna senast 30 november året innan inkomståret, för den ska kunna ligga till grund för betalningsplanen för prelskatten, som skickas ut i januari. Om SKV inte fått en prelskattedeklaration att basera prelskatten på, gissar man istället med ledning av tidigare år, egna antaganden, vädret och gud-vet-vad. Man kan hursomhelst skicka in en ny prelskattedeklaration hur många gånger man vill under inkomståret, varvid prelskatten justeras.

Fyllnadsinbetalningar

Så om man betalat prelskatt under inkomståret men i slutet av året inser att man betalat in alldeles för lite – är det bara att vänta in kvarskatten då? Tja, jag skulle faktiskt rekommendera det, med tanke på de låga räntorna på skattekontot. Men många gillar att ”bli av med” skatten så snabbt som möjligt och då kan man fyllnadsinbetala. Det gör man helt enkelt genom att betala in pengar på sitt skattekonto. Man bör dessutom skicka in en speciell blankett till SKV där man talar om varför man skickat pengar till dem. Det kan blir lite förvirrat på skattekontot annars, om man har otur.

Tre sätt att betala in skatt

Man betalar alltså in sin skatt i upp till tre olika omgångar:

  1. Som prelskatt under inkomståret (2008 i vårt exempel)
  2. Som fyllnadsinbetalningar, under inkomståret eller mer vanligt nånstans mellan inkomstårets slut och slutskattebeskedet (jan-nov/dec 2009)
  3. Som kvarskatt (senast 12 mars 2010)

Slutlig skatt (total skatt)

Vad ingår i den slutliga skatten för en företagare? Här varierar det lite beroende på bolagsform.

  • Enskilda näringsidkares slutliga skatt är ett hopkok av privata skatter av olika slag samt skatter på företagandet, närmare bestämt inkomstskatt på inkomst av näringsverksamhet, sociala avgifter, ev skatt på räntefördelning, ev expansionsfondsskatt mm. Om företagaren har årsmoms ingår även denna i den slutliga skatten.
  • Handelsbolagsdelägare har samma situation som enskilda näringsidkare, med undantaget att momsen sköts av handelsbolaget.
  • Aktiebolags slutliga skatt består oftast bara av bolagsskatt på vinst och särskild löneskatt på pensionskostnader. Vid årsmoms ingår även momsen.

Strategier

Möjligheten att till viss del styra när man betalar in sin skatt gör att man kan låta SKV finansiera sin verksamhet genom att helt enkelt betala sin skatt så sent man kan. Det debiteras ränta på kvarskatt från 12 februari taxeringsåret, men den är rätt blygsam (se mer i kommande post om räntor på skattekontot). Kruxet är såklart att SKV helst vill ha in så mycket som möjligt i prelskatt. Till viss del kan man alltså styra detta själv med hjälp av prelskattedeklarationen, men om du visar en miljon i vinst varje år, finns det en gräns för hur länge SKV kommer att acceptera att du nollar prelskatten. Om ni förstår vad jag menar.

Written by Redovisningskonsult

1 maj 2009 at 13:11