Redovisningsbloggen

En blogg om redovisning, skatter och annat livsnödvändigt

Räntor på skattekontot

leave a comment »

I min nya deal med informativa inlägg, tänkte jag kort gå igenom vilka räntor vi betalar till Skatteverket.

Deklarationscykeln

Först en kort repetition av deklarationscykeln, som jag gick igenom i förra inlägget. Vi tar inkomståret (ink) 2008 som exempel (inkomståret är, öh, året du har inkomster). För ink 2008 deklarerar man taxeringsåret (tax) 2009, dvs året då inkomsten taxeras (skattas). När man pratar om tax 09 menar man alltså ink 08.

Som bekant ska deklarationen vara inne senast i början av maj 2009. Sedan får man sitt slutskattebesked nån gång under hösten 2009, lite beroende på hur komplicerad deklaration man har. De sista skickas ut i början av december.

I slutskattebeskedet står det hur stor din totala skatt blev i slutändan, hur mycket SKV redan fått in i form av avdragen skatt på lön/ränta/utdelning, fyllnadsinbetalningar från dig etc, samt differensen däremellan. Om SKV fått in för mycket skatt får du skatteåterbäring, vilket brukar landa på ditt skattekonto ungefär samtidigt som slutskattebeskedet. Om SKV fått in för lite skatt får du kvarskatt/restskatt och denna ska vara inbetald inom några månader – för slutskattebesked i december, senast i mars 2010.

Med andra ord, om du kan låta bli att betala in tillräckligt mycket skatt under inkomståret, kan du ”låna” skattepengarna av SKV upp till två år efter inkomsttillfället. Det gäller bara att komma ihåg det så det inte blir en kalldusch när slutskattebeskedet kommer.

Ränteberäkning

Är detta då ett räntefritt lån? Nej, inte riktigt. Du debiteras kostnadsränta för din kvarskatt och räntan är dessutom inte avdragsgill. Hur räntan beräknas är lite knivigt. Skatteverket jobbar med tre olika räntenivåer, som alla är knutna till en s k basränta. Basräntan är fr o m 1 feb 2009 1% (se notis om detta nedan).

  • Låg kostnadsränta är lika med basräntan, dvs i feb 09 1%
  • Mellan kostnadsränta är 125% av basräntan, dvs i feb 09 1,25%
  • Hög kostnadsränta är basräntan + 15%-enheter, dvs i feb 09 16%

Och när börjar då räntan räknas på den slutliga skatten? Häng med nu…

  • På de första 20 000 kr beräknas låg kostnadsränta fr o m 5 maj 2009, fram till förfallodagen/betalningsdagen
  • På nästa 10 000 kr beräknas låg kostnadsränta fr o m 13 feb 2009, fram till förfallodage/betalningsdagen
  • På resten (utöver 30 000 kr) beräknas mellan kostnadsränta fr o m 13 feb 2009, fram till förfallodagen/betalningsdagen

Om du inte betalar skatten senast förfallodagen, ändras ränteberäkningen:

  • På de första 10 000 kr beräknas låg kostnadsränta från förfallodagen tills betalning sker
  • På resten beräknas hög kostnadsränta från förfallodagen tills betalning sker

Låna pengar av Skatteverket

Om detta är räntor du kan leva med och du är i behov av likviditet, kan du utnyttja kvarskatten till att låna pengar av Skatteverket. Skatteavdrag på lön är inte så mycket att göra åt. Men som egen företagare kan du se till att hålla nere prelskatten snarare än hålla upp den och sedan inte fyllnadsinbetala direkt efter inkomstårets slut. Andra inkomster, som t ex aktieutdelningar i fåmansföretag och reavinster på aktier, är du själv ansvarig för att fyllnadsinbetala och det gör du ju när du vill.

Om du å andra sidan får skatteåterbäring får du en skattefri intäktsränta på 45% av basräntan, men den är så liten att den knappt är värd att nämna.

Unik situation 2009

Nu under våren 2009 inträdde en lustig situation, då Skatteverket den 1 april sänkte basräntan till 0%. Detta skulle innebära att intäktsräntan samt låg- och mellanräntan också skulle vara 0%, dvs att all kvarskatt skulle vara räntefri (fram till förfallodagen, såklart). Regeringen har dock lagt ett förslag om att åtminstone mellanräntan alltid ska vara minst 1,25% – detta för att undvika en situation där absolut ingen i riket fyllnadsinbetalar, vilket skulle kunna ställa till det lite för statskassans likviditet.

Written by Redovisningskonsult

1 maj 2009 at 13:18

Publicerat i Skatter, Uncategorized

Tagged with , ,

Skattebetalningscykeln

leave a comment »

Jag har inte gjort så många rent informativa inlägg här på bloggen, men i brist på underfundigheter ska jag kanske börja med det. Tänkte göra en kort dragning av något jag kallar skattebetalningscykeln, dvs hur och när våra skatter betalas till Skatteverket.

Vilka skattesubjekt?

Jag tänkte hålla mig till företagare av olika slag. Skatterna betalas i ungefär samma cykel oavsett vilken bolagsform man har.

Inkomstdeklarationer och slutskattebesked

För alla gäller att inkomster intjänas under inkomståret (vi tar 2008 som exempel) och deklareras under taxeringsåret (som då blir 2009). Har man AB och brutet räkenskapsår är inkomståret det år då man gör bokslut. Nån gång i nov/dec taxeringsåret får man sitt slutskattebesked som säger vad den totala skatten blev, hur mycket man redan betalat in och om det blir skatteåterbäring (man har betalat in för mycket) eller kvarskatt (man har betalat in för lite). Kvarskatten ska hursomhelst sedan betalas några månader senare, allra senast 12 mars 2010. Dessa datum infaller några månader tidigare för icke-företagare.

Preliminärskatt

Kan man då vänta med att betala all sin skatt till mars andra året efter inkomståret? Mja, till viss del, men Skatteverket vill helst att man betalar in så mycket som möjligt under själva inkomståret, s k preliminärskatt (eller preliminär F-skatt). Preliminärskatten för inkomståret 2008 betalas normalt i tolv lika delar och förfaller varje månad samtidigt som uppbörden och momsen (dvs den 17 jan & aug samt den 12:e i övriga månader). Dock betalas prelskatten under perioden feb 2008 till jan 2009 – man kan säga att den betalas en månad i efterskott. SKV tycker om att säga att den ”följer uppbörden”, som om det skulle göra allt supertydligt.

Prelskatten baseras på en preliminär självdeklaration som företagaren fyller i. SKV vill helst att man skickar in denna senast 30 november året innan inkomståret, för den ska kunna ligga till grund för betalningsplanen för prelskatten, som skickas ut i januari. Om SKV inte fått en prelskattedeklaration att basera prelskatten på, gissar man istället med ledning av tidigare år, egna antaganden, vädret och gud-vet-vad. Man kan hursomhelst skicka in en ny prelskattedeklaration hur många gånger man vill under inkomståret, varvid prelskatten justeras.

Fyllnadsinbetalningar

Så om man betalat prelskatt under inkomståret men i slutet av året inser att man betalat in alldeles för lite – är det bara att vänta in kvarskatten då? Tja, jag skulle faktiskt rekommendera det, med tanke på de låga räntorna på skattekontot. Men många gillar att ”bli av med” skatten så snabbt som möjligt och då kan man fyllnadsinbetala. Det gör man helt enkelt genom att betala in pengar på sitt skattekonto. Man bör dessutom skicka in en speciell blankett till SKV där man talar om varför man skickat pengar till dem. Det kan blir lite förvirrat på skattekontot annars, om man har otur.

Tre sätt att betala in skatt

Man betalar alltså in sin skatt i upp till tre olika omgångar:

  1. Som prelskatt under inkomståret (2008 i vårt exempel)
  2. Som fyllnadsinbetalningar, under inkomståret eller mer vanligt nånstans mellan inkomstårets slut och slutskattebeskedet (jan-nov/dec 2009)
  3. Som kvarskatt (senast 12 mars 2010)

Slutlig skatt (total skatt)

Vad ingår i den slutliga skatten för en företagare? Här varierar det lite beroende på bolagsform.

  • Enskilda näringsidkares slutliga skatt är ett hopkok av privata skatter av olika slag samt skatter på företagandet, närmare bestämt inkomstskatt på inkomst av näringsverksamhet, sociala avgifter, ev skatt på räntefördelning, ev expansionsfondsskatt mm. Om företagaren har årsmoms ingår även denna i den slutliga skatten.
  • Handelsbolagsdelägare har samma situation som enskilda näringsidkare, med undantaget att momsen sköts av handelsbolaget.
  • Aktiebolags slutliga skatt består oftast bara av bolagsskatt på vinst och särskild löneskatt på pensionskostnader. Vid årsmoms ingår även momsen.

Strategier

Möjligheten att till viss del styra när man betalar in sin skatt gör att man kan låta SKV finansiera sin verksamhet genom att helt enkelt betala sin skatt så sent man kan. Det debiteras ränta på kvarskatt från 12 februari taxeringsåret, men den är rätt blygsam (se mer i kommande post om räntor på skattekontot). Kruxet är såklart att SKV helst vill ha in så mycket som möjligt i prelskatt. Till viss del kan man alltså styra detta själv med hjälp av prelskattedeklarationen, men om du visar en miljon i vinst varje år, finns det en gräns för hur länge SKV kommer att acceptera att du nollar prelskatten. Om ni förstår vad jag menar.

Written by Redovisningskonsult

1 maj 2009 at 13:11

Ett av mänsklighetens stora problem

leave a comment »

Ett skolexempel på innovation: först identifierar man ett problem, där en lösning på problemet skulle göra att folk tjänar pengar och/eller blir lite gladare. Sedan hittar man lösningen på problemet. Et voilà!

Problemet i det här fallet är ett av de värsta irritationsmoment som drabbar mänskligheten och oss redovisningsfolk i synnerhet. Dessutom dyker det upp vartenda sabla år, oftast under Q1. Jag talar naturligtvis om att vi har så fasligt svårt att lära oss att vi har bytt årtal. Skulle själv nyligen skriva ut journaler (jäpp, kör SPCS) på januaris (2009) fakturor och inser att jag daterat hela bunten 080105 osv. Nu är SPCS så omtänksamt att det hojtar till när jag försöker blanda månader med varandra. Men tänk alla de gånger vi inte upptäcker vårt misstag. Förrän långt senare, alltså.

Och min killer-app då? Tja, jag tänkte mig en liten mjukvara som kör i bakgrunden på datorn och så fort den registrerar att vi försöker skriva in (oavsett i vilket program) ett datum som är misstänkt likt nutid men ett år bakåt, säger app:en nånting i stil med ”Är du verkligen, verkligen säker?”. Tja, inte svårare än så.

Jag räknar med enorma effektivitetsvinster samt undviken irritation tack vare denna lilla innovation. Aggregerat, alltså. Ni vet, ungefär som om alla i världen släcker en lampa fem minuter om dagen kan vi stänga ett kärnkraftverk. Eller nåt.

För den som känner sig manad att koda ihop eländet är det bara att norpa idén. Jag är filantrop och altruist så jag kräver ingen royalty – bara kanske lite credd nånstans i applikationen.

Written by Redovisningskonsult

14 mars 2009 at 19:58

Publicerat i Funderingar

Klargjort med mobiltelefon i företaget

leave a comment »

I ett tidigare inlägg klagade jag lite på att Skatteverket inte klargjorde hur det faktiskt ligger till med s k ”flat fees” på mobiltelefon och bredband. Nu har de faktiskt tagit ställning till åtminstone mobilfrågan och det till företagarnas fördel – ser man på!

Bakgrund

Frågan gäller alltså abonnemang med s k ”flat fee”, dvs där man betalar en månadskostnad för att kunna ringa obegränsat med telefonen. Tidigare har Skatteverket sagt att om en anställd har mobiltelefon betald av arbetsgivaren (eller en företagare har den betald av sitt företag) och dessutom använder den privat, ska privatsamtalen förmånsbeskattas och i företagarens fall även abonnemangsavgiften betalas privat. Men man har inte nämnt vad som gäller för flat fees, där man inte kan urskilja en kostnad per samtal.

What’s new?

Nu har man alltså sagt att en anställd kan få ett flat fee-abonnemang betalt av sin arbetsgivare och dessutom använda det privat, utan att bli förmånsbeskattad. Det är alltså OK för företaget att bekosta hela abonnemanget. Detta bör även gälla anställda i eget aktiebolag, såklart. Man anser att om man har stort behov av en jobbmobil, blir förmånen av privata samtal förhållandevis ringa. Speciellt idag då allt fler företag har endast mobiltelefoner och inga fasta telefoner.

Hakar

Mja, inga egentliga. Man måste se till (och dokumentera) att den anställde har stort behov av mobilen i tjänsten. Däremot gäller förmånsskattefriheten inte övriga telefonitjänster, t ex rösta i melodifestivalen, betala Blocketannonser och annat som kommer specificerat på räkningen.

Oklarheter

Är då allt klargjort en gång för alla nu? Självklart inte. Några frågor jag kommer på på rak arm (ni kan säkert komma på fler):

  • För företagare med aktiebolag gäller samma regler som för anställda, utgår jag ifrån (brukar vara så). Men hur blir det för enskilda firmor? Man tycker att samma regler borde gälla, men rätt som det är kör SKV en ”friskvård” och begränsar det till anställda, vilket exkluderar enskilda firmor. SKV nämner hursomhelst inget om det, vad jag kan se.
  • Gäller detta endast helt flat fee? Så fort det finns en samtalskostnad, blir det att pricka samtalslistor då? Jag har t ex ett ramavtal med Tele2 genom Företagarna där jag betalar 55 öre per samtal inom Sverige och en lite högre månadskostnad. Typ en ”halvflat fee”. Vad gäller då?
  • Övriga telefonitjänster som kommer utöver abonnemangsavgiften på fakturan omfattas inte. (Ordagrant: ”Andra privata tjänster via mobiltelefonen omfattas inte av skattefriheten om de ligger utanför den fasta avgiften och faktureras särskilt.”) Gäller detta även t ex utlandssamtal (som inte brukar inkluderas i flat fees)?

Även om man fortfarande till viss del svävar i ovisshet, tycker jag ändå man ska applådera att SKV tydliggör frågan och dessutom på ett sätt som gynnar företagare och minskar deras administration! Mer sånt!

Lite mer läsning:

Skatteverkets ställningstagande 2009-02-11

Lite mer kortfattat på ekonomi-info.nu

Written by Redovisningskonsult

28 februari 2009 at 08:46

Nya regler i budgetproppen

leave a comment »

Regeringens budgetsproposition innehåller lite smått och gott som jag tänkte kommentera:

Bolagsskatten sänks från 28 % till 26,3 % fr.o.m. 2009.

Jahapp, det är väl bra antar jag. Tror inte att det kommer att revolutionera vardagen (eller plånboken) för Sveriges alla småföretagare, men jag förstår hur vi måste hålla oss konkurrenskraftiga internationellt sett för att få företag att betala sin skatt här i Sverige. Fair enough.

Expansionsfondsskatten för enskilda näringsidkare sänks också från 28 % till 26,3 %. Sänkningen omfattar även redan gjorda avsättningar.

Makes sense. Expansionsfonden för enskilda (och HB) är ju ett sätt att ”härma” aktiebolags sätt att betala bolagsskatt på vinster men sedan lämna kvar dem i bolaget. Men vänta nu, det omfattar även redan gjorda avsättningar. Betyder det att om jag en gång betalat 28% skatt på expansionsfonden, får jag bara tillbaka 26,3% när jag tar fram den igen!? Ouch!! Men visst, jag förstår att det skulle vara praktiskt rätt krångligt att göra det på annat sätt (två olika exp.fonder?) och så himla mycket pengar är det kanske inte.

De sociala avgifterna sänks med en procentenhet, d.v.s. arbetsgivaravgifterna till 31,42 % och egenavgifterna till 29,71 % fr.o.m. 2009.
Nedsättningen av socialavgifter och allmän löneavgift för ungdomar utvidgas fr.o.m. 2009 till att gälla alla som vid årets ingång är högst 25 år. Samtidigt görs nedsättningen större så att arbetsgivaravgifterna blir 15,49 % och egenavgifterna 15,07 % för dem som omfattas.

Visst, det köper jag. Även om det sägs att soc:en inte är en särskilt effektiv skatt att sänka (dvs det skapar inte så många fler jobb), är det positivt att det blir billigare att anställa.

De s.k. 3:12-reglerna (skatteregler för fåmansföretagare) ändras. Det maximala löneuttagskravet sänks från 15 till 10 inkomstbasbelopp och schablonbeloppet höjs från 2 till 2,5 inkomstbasbelopp fr.o.m. 2009.

Visst, fler steg i rätt riktning. Men å andra sidan, 3:12 har nu ändrats i princip varje år de senaste 4-5 åren. Det är svårt nog för oss skattekonsulter att hålla reda på ändringarna, ännu mer så för vanliga företagare. Vad gäller 3:12 tycker jag bara: ta bort skiten! (OK, det krävs kanske ett mer utarbetat förslag än att ”ta bort skiten”, men på sikt måste eländet bort.)

Direktavdrag för inventarier vars anskaffningsvärde understiger ett halvt prisbasbelopp, d.v.s. 21.400 kr 2009.

Visst, jättebra. Att sitta och föra anläggningsregister över småinventarier känns onödigt.

Skatteplanering via handelsbolag genom underprisöverlåtelser och nedskrivning av lagerandelar i byggsektorn stoppas.
Skatteplanering med hjälp av ränteavdrag inom intressegemenskaper förhindras, utan att man därigenom förhindrar eller försvårar normal näringsverksamhet.

Trots att jag själv är något av en skattesnubbe tycker jag faktiskt att avancerade manövrar som inte har något annat skäl än att trolla bort skatt inte bör tillåtas. Så detta är bra.

Lönegränsen för uttagsbeskattning av moms för vissa fastighetstjänster som utförs av en fastighetsägare i egen regi på egen fastighet föreslås höjas från 150.000 kr till 300.000 kr.

Visst, det finns nån slags logik i det där med uttagsbeskattning på eget arbete på egen fastighet. Men samtidigt känns det väldigt konstigt. Så jag köper ändringen.

Andra reaktioner

Som vanligt kommer reaktionerna på den här typen av förslag i två grupperingar:

1. Företagarrepresentanterna tycker alltid att liknande åtgärder principiellt är bra, men alldeles för lite. Man vill ofta att mycket mer skulle göras och kanske ibland att fokus ska läggas på andra saker.

2. Oppositionen tycker som vanligt att allt är skit men lyfter ofta fram en eller två punkter som är lite mindre skit än resten, bara för att inte verka för gnälliga. Är det bara jag som tycker att på samma sätt som borgarna är lite otränade på att leka regering, är sossarna om möjligt ännu mer obekväma i rollen som opposition?

Effekter på företagande

Jag vet ärligt talat inte. Jag har följt debatten om att gynna företagande med åtminstone ett halvt öra de senaste femton åren och är fortfarande inte på det klara med vad som faktiskt främjar företagande (förutom get-rich-quick-möjligheten under IT-boomen då). Jag menar, med Sveriges skattetryck, jantelag och attityd mot misslyckande och konkurser, borde vi ha betydligt mindre företagande än vi faktiskt har. Nån som har nån teori om varför vi trots allt startar företag?

Written by Redovisningskonsult

30 september 2008 at 12:26

Publicerat i Uncategorized

Moms på lokaluthyrning igen

with 4 comments

Jag tänkte återvända till ett kärt gammalt ämne, nämligen momsregler kring lokaluthyrning i 2:a hand.

Liten repetition

I en tidigare post broderade jag en del kring detta. I korthet gäller att all fastighets- och lokaluthyrning i grunden är momsfri, men att man kan ansöka om frivillig skattskyldighet (moms, alltså) för lokaluthyrning om man så önskar. Fördelen med det är att man då också får dra av den ingående momsen på ytan i fråga. Ett problem är dock att reglerna är väldigt otydliga när det gäller mindre enheter än hela lokaler, t ex kontorsplatser i ett öppet landskap.

(OK, här kommer första gnällpunkten: Varför kan inte momsgänget på SKV inse att de pysslar med en liten, avgränsad del av skattesystemet, och därför för tydlighetens skull borde kunna prata om mervärdesskattepliktig eller momsskattepliktig, istället för som nu bara säga skattepliktig, som om moms vore den enda skatten vi har?)

Ställningstagande

SKV har nu kommit med ett ställningstagande i ämnet, där man förmodligen anser sig ha gett svar på tal en gång för alla (yeah right). Man säger i korthet att om ”upplåtelse av ett utrymme sker till flera hyresgäster samtidigt under sådana förhållanden att var och en inte med ensamrätt disponerar en till storlek och läge klart bestämd yta” saknas förutsättningar för frivillig skattskyldighet.

Med andra ord, man kan inte vara frivilligt momsreggad för uthyrning av kontorsplatser, såvida man inte på något sätt kan avgränsa varje hyresgästs yta ordentligt. Och hyr man ut obestämda kontorsplatser (dvs alla tar ett ledigt bord, vilket som helst) lär det vara tokkört med frivillig moms. Som jag själv gjorde (se förra posten) var då alltså förmodligen fel, även om jag fick hjälp av SKV med upplägget.

Så vet vi nu hur det funkar?

Mja, frågan kvarstår ju ändå. Om jag trots allt har fräckheten att hyra ut obestämda kontorsplatser till ensamkonsulter och annat löst folk – rör det sig då om:

1. Lokaluthyrning för vilken momspliktighet inte kan beviljas, dvs momsfri uthyrning,

eller

2. Nån annan slags affärsverksamhet, dvs inte lokaluthyrning, och därför automatiskt momspliktigt liksom de flesta andra affärsverksamheter.

I mina kontakter med Skatteverket har man nämligen vid flera tillfället sagt att nr 2 skulle kunna gälla. Och det skulle ju vara praktiskt – vi slipper hela problemet med regelverket kring lokaluthyrning.

Vad jag skulle önska av Skatteverket

Skatteverket skapar inte reglerna – det är jag medveten om. Men Skatteverket tolkar reglerna och ser till att de efterlevs. Skulle man inte kunna begära att de faktiskt försöker svara på frågor på ett sätt som faktiskt hjälper oss företagare? Jag menar, en jurist på området tycker säkert att ställningstagandet är intressant, men jag som företagare struntar ju högaktningsfullt i huruvida det rör sig om frivillig moms eller inte. Frågan är ju helt enkelt: Jag hyr ut obestämda kontorsplatser – får jag lägga moms på skiten eller inte!?!?

Written by Redovisningskonsult

30 september 2008 at 11:46

Publicerat i Skatter

Tagged with , ,

Hur deklarerar en day trader?

with 27 comments

Har fått en ny hobby. Försöker mig på lite day trading, närmare bestämt day trading i amerikanska indexterminer.

Lite kort om day trading: det innebär helt enkelt att man köper och säljer värdepapper på väldigt kort sikt. En day trader har normalt aldrig en position över en natt, utan går ur alla ev positioner innan marknaden stänger för dagen. Köp- och säljbesluten tas oftast baserat på nån variant av teknisk analys, dvs att man inte bryr sig om värdepapperets fundamentala värde, utan endast prisets beteende på marknaden. Vissa kör på känsla, andra med stöd av någon slags metodik eller system och vissa helt mekaniskt efter vissa regler. Oftast innebär det ett stort antal transaktioner – vissa gör kanske 2-3 trades på en dag, vissa 9-10 och t ex s k scalpers kan komma upp i hundratals trades per dag.

Så varför ordar jag om detta. Jo, det slog mig att nån gång måste jag ju deklarera detta. Även om min amerikanske mäklare inte kommer att rapportera något till Skatteverket, måste jag ju ändå som en laglydig medborgare deklarera mina affärer och mina (förhoppningsvis) reavinster. Reglerna för amerikanska indexterminer är samma som för svenska aktier, dvs det ska fyllas i en K4.

På mina första 30 tradingdagar har jag gjort 212 trades, dvs ca 7 per dag. Jag bör nog ligga lite lägre när jag blir lite duktigare på detta, men även om jag kommer ned på ett snitt om 4 trades per dag, blir det ca 1000 trades på ett år. Skrämd av tanken på att sitta och plita K4:or med 1000 transaktioner, började jag fundera på hur sjutton jag ska deklarera detta.

Jag skulle iofs kunna använda ett skatteprogram som logg (alla traders bör hålla en logg över sina affärer) och sedan exportera en SRU-fil till SKV i samband med deklarationen. Det är så redovisningsbyråer gör och då slipper man skicka in själva blanketten. Tyvärr hanterar mitt skatteprogram (SPCS) inte korta affärer, dvs när man säljer först och sedan köper tillbaka. Så den gick inte.

Frågade skatteupplysningen om jag kan bifoga en Excelutskrift av alla trades och klumpa ihop dem till en transaktion på K4:an, men killen på SKV upplyste mig om att en K4 med alla transaktioner – det måste man minsann fylla i.

Grejen är att det tänker jag helt enkelt inte göra. Och jag tror dessutom att Skatteupplysningen har fel. Så min variant blir att bifoga utdrag från min mäklare, alternativt min egen Excel-logg, klumpa ihop allt på K4 och även skicka med en liten förklaring. Så får vi se vad de säger.

Nån som daytradar där ute och vet mer?

Written by Mikael Green

14 augusti 2008 at 10:42

Publicerat i Skatter

Tagged with ,

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.