Redovisningsbloggen

I min nya deal med informativa inlägg, tänkte jag kort gå igenom vilka räntor vi betalar till Skatteverket.

Deklarationscykeln

Först en kort repetition av deklarationscykeln, som jag gick igenom i förra inlägget. Vi tar inkomståret (ink) 2008 som exempel (inkomståret är, öh, året du har inkomster). För ink 2008 deklarerar man taxeringsåret (tax) 2009, dvs året då inkomsten taxeras (skattas). När man pratar om tax 09 menar man alltså ink 08.

Som bekant ska deklarationen vara inne senast i början av maj 2009. Sedan får man sitt slutskattebesked nån gång under hösten 2009, lite beroende på hur komplicerad deklaration man har. De sista skickas ut i början av december.

I slutskattebeskedet står det hur stor din totala skatt blev i slutändan, hur mycket SKV redan fått in i form av avdragen skatt på lön/ränta/utdelning, fyllnadsinbetalningar från dig etc, samt differensen däremellan. Om SKV fått in för mycket skatt får du skatteåterbäring, vilket brukar landa på ditt skattekonto ungefär samtidigt som slutskattebeskedet. Om SKV fått in för lite skatt får du kvarskatt/restskatt och denna ska vara inbetald inom några månader – för slutskattebesked i december, senast i mars 2010.

Med andra ord, om du kan låta bli att betala in tillräckligt mycket skatt under inkomståret, kan du “låna” skattepengarna av SKV upp till två år efter inkomsttillfället. Det gäller bara att komma ihåg det så det inte blir en kalldusch när slutskattebeskedet kommer.

Ränteberäkning

Är detta då ett räntefritt lån? Nej, inte riktigt. Du debiteras kostnadsränta för din kvarskatt och räntan är dessutom inte avdragsgill. Hur räntan beräknas är lite knivigt. Skatteverket jobbar med tre olika räntenivåer, som alla är knutna till en s k basränta. Basräntan är fr o m 1 feb 2009 1% (se notis om detta nedan).

• Låg kostnadsränta är lika med basräntan, dvs i feb 09 1%
• Mellan kostnadsränta är 125% av basräntan, dvs i feb 09 1,25%
• Hög kostnadsränta är basräntan + 15%-enheter, dvs i feb 09 16%

Och när börjar då räntan räknas på den slutliga skatten? Häng med nu…

• På de första 20 000 kr beräknas låg kostnadsränta fr o m 5 maj 2009, fram till förfallodagen/betalningsdagen
• På nästa 10 000 kr beräknas låg kostnadsränta fr o m 13 feb 2009, fram till förfallodage/betalningsdagen
• På resten (utöver 30 000 kr) beräknas mellan kostnadsränta fr o m 13 feb 2009, fram till förfallodagen/betalningsdagen

Om du inte betalar skatten senast förfallodagen, ändras ränteberäkningen:

• På de första 10 000 kr beräknas låg kostnadsränta från förfallodagen tills betalning sker
• På resten beräknas hög kostnadsränta från förfallodagen tills betalning sker

Låna pengar av Skatteverket

Om detta är räntor du kan leva med och du är i behov av likviditet, kan du utnyttja kvarskatten till att låna pengar av Skatteverket. Skatteavdrag på lön är inte så mycket att göra åt. Men som egen företagare kan du se till att hålla nere prelskatten snarare än hålla upp den och sedan inte fyllnadsinbetala direkt efter inkomstårets slut. Andra inkomster, som t ex aktieutdelningar i fåmansföretag och reavinster på aktier, är du själv ansvarig för att fyllnadsinbetala och det gör du ju när du vill.

Om du å andra sidan får skatteåterbäring får du en skattefri intäktsränta på 45% av basräntan, men den är så liten att den knappt är värd att nämna.

Unik situation 2009

Nu under våren 2009 inträdde en lustig situation, då Skatteverket den 1 april sänkte basräntan till 0%. Detta skulle innebära att intäktsräntan samt låg- och mellanräntan också skulle vara 0%, dvs att all kvarskatt skulle vara räntefri (fram till förfallodagen, såklart). Regeringen har dock lagt ett förslag om att åtminstone mellanräntan alltid ska vara minst 1,25% – detta för att undvika en situation där absolut ingen i riket fyllnadsinbetalar, vilket skulle kunna ställa till det lite för statskassans likviditet.