Redovisningsbloggen

En blogg om redovisning, skatter och annat livsnödvändigt

Förenklingar inte alltid enklare

leave a comment »

Förenklingsregler finns det några stycken av på redovisningsområdet. Här är några exempel:

  • Deklarationsblankett N1 för enskilda firmor (t o m tax 2007)
  • Förenklat bokslut för enskilda firmor (fr o m tax 2008)
  • Boksluts-/kontantmetoden
  • Schablonmetoden i 3:12-reglerna
  • Förenklat bokslut för Handelsbolag
  • Restvärdesmetoden för avskrivningar

Men för nån som pysslar regelbundet med bokföring är vissa av förenklingsreglerna banne mig mer komplicerade än huvudreglerna.

Ta boksluts-/kontantmetoden, t ex. När man är van att använda t ex SPCS med reskontrafunktionen, är kontantmetoden bara besvärlig. Enklare att skippa reskontran helt och hållet med kontantmetoden. Fast sen vid bokslutet ska man ändå boka upp obetalda fakturor och hålla reda på dessa till de betalas. Betydligt mycket enklare att köra faktureringsmetoden med reskontra, tycker jag.

Blankett N1 är ett annat exempel. Försök att ha en vanlig, ordnad bokföring (vilket det är lag på) och sedan på ett enkelt sätt föra över detta till blankett N1. Det mesta är inget problem, medan man tydligen (tror jag) ska lämna inventarier och periodiseringar helt utanför bokföringen och endast ta upp dem på deklarationsblanketten. För en van bokförare känns detta helt fel. Om man sedan ett år ska skifta över till blankett N2 (t ex om omsättningen är för hög för att köra N1) – hur får man då in periodiseringar och inventarier i bokföringen på ett enkelt sätt? Rätt stökigt blir det. På vår byrå bestämde vi oss för att endast använda blankett N2 med fullständig bokföring.

Det finns dock tillfällen då kontantmetoden och N1 är enklare – när man har så otroligt lite verksamhet att det knappt är lönt att göra någon bokföring, typ att antalet underlag kan räknas på ena handens fingrar. Visst, då slänger man in siffrorna på N1:an och har den klar på tio minuter. Rätt simpelt.

Och medan huvudreglen i 3:12 har blivit om möjligt ännu mer komplicerad efter sista regeländringarna, är den nya schablonregeln föredömligt lätthanterligt, speciellt för typ enmansbolag.

Tillägg 080426: Den här bloggen är ju bara ett par dagar gammal, så vi har inte så många läsare ännu. Men Dagens Industri verkar i alla fall läsa den. I dagens DI (kräver login) har de en krönika på samma ämne som ovan och de tar upp en av punkterna ovan jag inte rörde vid, nämligen den nya NE-blanketten för enskilda firmor. Jag stiftade själv bekantskap med den blanketten häromdagen. Skulle svänga ihop en deklaration för en pytteliten enskild firma, vilket jag tyckte man normalt gör på en kvart. Att det är en ny blankett kan väl inte vara nåt större hinder för en gammal deklarationsräv, tänkte jag. Jo tjena! Satt och försökte hålla skenet uppe med kunden (lyckligtvis även en god vän) mittemot, medan jag frenetiskt bläddrade i SKV:s pdf-broschyrer. Skulle tro att med en rejäl genomgång av blanketten, tanken bakom, råd angående hur man justerar redovisningen från N1 till NE osv, är den nog fullt förståelig (gissar och hoppas jag). Men självförklarande är den banne mig inte. Tackade min lyckliga stjärna att det var ett såpass enkelt företag.

Etiketter: , , , , , ,

Written by Redovisningskonsult

24 april 2008 den 19:09

Lämna en kommentar